MARSVINSHOLMS SLOTTS HISTORIA

Uppfört: 1644-1648, ombyggt 1782-1786, nuvarande utseende 1856-1857

Grundare: Otte Marsvin

På Marsvinsholms ägor har det funnits byggnader långt tillbaka i tiden och vid 1300-talets början omtalas gården under namnen Bosöe, Borsöe och Borsyö. Valdemar Atterdag köpte i slutet av 1300-talet gården som senare övertogs av hans dotter, unionsdrottningen Margareta. Under 1500-talet innehade medlemmar av släkten Ulfeld gården.

Omkring 1630 övertogs den av Otte Marsvin, som vid denna tid var en av de rikaste adelsherrarna i Skåne och ägare till Sandby, Sinclairsholm, Dybeck och Krageholm. 1644-1648 började han bygga Marsvinsholm, som ett elegant renässansslott vilket uppfördes på medeltida sätt i en sjö och byggt på pålar. Marsvinsholms kompakta byggnadskropp bestod egentligen av två hus sammanbyggda längs med långsidorna, ett sk tvillinghus, vilket vid mitten av 1600-talet var ovanligt inom skånsk slottsarkitektur. Han uppkallade gården efter sig själv där den danska betydelsen av Marsvin, liksom den gammelsvenska, är tumlare

Greve Erik Ruuth, lät utföra en genomgripande reparation 1782-1786, vilken förändrade slottets utseende radikalt. Han bytte de branta taken, gavlarna samt tornens spiror mot ett lågt tak över hela byggnaden. Gravarna framför slottet fylldes igen och planades ut till en förgård som flankerades av envåningsflyglar. Erik Ruuth var en föregångsman inom lantbruk och industri. Det var på Marsvinsholm som landets första tröskverk togs i bruk, och det var även här man först började odla sockerbetor som lämpade sig väl för Skånes klimat och jordar.

Ryttmästare Julius Stiernblad lät åren 1856-1857 utföra de ändringar som gav slottet dagens utseende, en efterbildning av den renässansstil som rådde vid tiden för slottets uppförande, men utan likhet med det ursprungliga utseendet.  Den danske arkitekten Ch F Zwingman anlitades för att rita om ekonomibyggnaderna och arbetarbostäderna för att de stilmässigt skulle harmoniera med huvudbyggnaden. Zwingman ritade samtidigt Marsvinsholms kyrka som är en av stiftets mäktigaste landsbygdskyrkor och ligger 300 meter söder om slottet.

SVANHUSET

Det var Julius Stiernblad som 1860 lät bygga det sk Svanhuset  vars  ursprungliga användning är oklar.

Kanske tänkt som lusthus eller bara som blickfång från parken? Säkert är i alla fall att huset under en tid använts som stall åt inspektorns häst och som avträde för pigorna på slottet! Numera har förfallet ett kraftigt grepp om huset som i livshotande vinkel ser ut att sakta glida ner i vallgraven.

HERRGÅRDSOSTEN

Den schweiziske adelsmannen Du Bas bjöds hit för att lära ut hur man tillverkar fromage, mjukost.

Detta misslyckades, man fick istället en god hårdost, och resultatet Ruuthens ost, sägs ha blivit ursprunget till Herrgårdsosten som gjorde succé över hela landet. Denna historiska bakgrund är anledningen till att Ystads Stående Teatersällskap 1996 initierade skapandet av Marsvinsholms Herrgårdsost som fanns i produktion fram till 2009.

LINNÉS KASTANJ

1749 gjorde Carl von Linné sin berömda resa i Skåne och kom även till Marsvinsholm. Innan han reste vidare planterade Linné en ädelkastanj med ätliga frukter. Den står kvar än idag och lär ha varit en av landets största med en omkrets på mer än fem meter. Även om alltfler grenar är döda grönskar den lite ännu varje vår.

KARPDAMMARNA

Vid Linnés besök fanns 40 fiskdammar med karpar och rudor och han konstaterar att det tidigare hade funnits 99 fiskdammar med främst karpar. Det sägs att det även funnits en damm på taket till slottet som då skulle vara den 100:e! Denna användes sannolikt även som vattenreservoar för att snabbt kunna släcka eventuella skorstensbränder genom att vattnet hälldes ner i rökstocken.

TIVOLI

1912 till 1940 fanns ett tivoli i Marsvinsholmsskogen med två dansbanor, en 10-öres och en 5-öres.

Förutom dansbanor fanns kaffeservering, karuseller och en utomhusbiograf som gjorde tivolit till en stor attraktion i hela Ystadområdet.  Tivolit lockade folk från hela Skåne på fullastade extratåg när kända artister som Harry Brandelius och Edvard Persson uppträdde.

MARSVINSHOLMS STATION

1874 stod stationshuset klart och man kunde ta tåget fram och tillbaka till Malmö på en dag. Järnvägssträckan mellan Malmö och Ystad byggdes av det privata bolaget Malmö-Ystads Jernvägsaktiebolag (MYJ). ”Grevebanan” som linjen kallades anslöt till godsen som låg längs sträckan och där slottsherrarna var medfinansiärer till järnvägsbygget.

1996 ledde samarbetet mellan Ystads Stående Teatersällskap och Skånetrafiken till att stationen återigen togs i bruk och att tågen stannade i anslutning till föreställningen. 2006 förlängdes perrongen för att bättre passa de nya och längre tågen.

MARSVINSHOLMS ÄGARE

1629 Otte Marsvin

1648 Christian Jörgensen-Uhrne, dotterson till Otte Marsvin

1658 Gustaf Otto Stenbock, svensk generalguvernör i Skåne, får slottet i förläning av svenska staten efter freden i Roskilde

1660 Christian Jörgensen-Uhrne, får tillbaka slottet av Sverige efter freden i Köpenhamn

1667 Holger Ottesen Thott köper slottet

1677 Kock von Krimstein får slottet efter konfiskation när Holger Ottesen Thott flytt till Danmark

1678 Fredrik von Buchwaldt får godset som ersättning för ett lån

1680 Holger Ottesen får tillbaka sitt gods efter freden i Lund

1683 Otto Wilhelm von Königsmarck köper slottet av Thott

1700 ungefär Beata Elisabet von Königsmarck ärver slottet efter sin bror

1723 Beata Elisabet Stenbeck dotterdotter till B E von Königsmarck

1754 Ebba Siöblad dotter till B E Stenbock

1792 Eric Ruuth son till E Siöblad och G Ruuth

1819 Erik Piper svärson till Erik Ruuth

1841 Rudolf Tornérhielm och Carl Johan Wachtmeister köper slottet

1842 C J Wachtmeister köper ut Tornérhielm

1843 Carl Wachtmeister, son till C J Wachtmeister

1854 Julius Edvard Stiernblad köper godset

1880 Ida Anna Hedvig Stiernblad tillsammans med fadern går in som ägare vid moderns död

1889 Ida Bennet köper ut sina syskon efter arv av godset

1912 Johannes Johannesen köper Marsvinsholm

1932 Margarethe Johannesen änka efter J Johannesen

1938 Jörgen Wendelboe-Larsen, svärsonen ärver godset

1960 Anna Maria Wendelboe Larsen, änka, ensam ägare

1965 Erik Wendelboe-Larsen son, ärver gården

1978 Bengt Iacobaeus köper godset tillsammans med sina två barn

1995 Tomas Iacobaeus ensam ägare

Sammanställt 2011 av  Kajsa Littgren